Skeppsmalns fiskeläge

Skeppsmaln är ett litet  fiskeläge som ligger ca 3 mil från Örnsköldsvik. Sväng av vid Idbyn, ca 13 km norr om Örnsköldsvik så kommer du till de natursköna omgivningarna.

Skeppsmalen står det på vägskyltarna,  vilket inte är det rätta dialektala namnet. "Maln" ska det heta. Förr kallades  fiskeläget Skiärsmahln eftersom det var ett skär som var kringflutet av vatten. Namnet Skeppsmaln är troligen en förvrängning av detta.

I  fiskeläget bor ca 10 året runt-boende. Det finns även många sommarstugor i  området. Försäljning av bland annat rökt sik i några av sjöbodarna

Skagsudde fyr

Fyren ligger påSkagsudde - ett namn som kan låta bekant. Vädret påSkagsudde omnämns nämligen dagligen i väderrapporter. 1957 flyttades  lotsbemanningen från den gamla lotsplatsen påStora Haraskäret, till den nybyggda fyren påSkagsudde.

Anläggningen är en kombinerad fyr- och lotsplats. Lotsar stationerade i Örnsköldsvik sköter fyren tillsammans med båtmän som är  stationerade i fyren. Båtmännen rapporterar bland annat in väderförhållandena till SMHI, Statens Meteorologiska och Hydrografiska Institut.

Fyren och udden är ett populärt utflyktsmål. Utsikten är fantastisk med havet som ligger öppet utanför. Vid klart väder kan man se Högbonden, Ulvöarna, Trysunda och Grisslan. Vid fyren står Korgubben - en gubbe av sten - och vaktar.

Gävlefiskarna

Gävlefiskarna kom från Gästrikland och Mälaren till  ångermanlandskusten över sommaren troligtvis redan under tidig medeltid. Deras  storhetstid började omkring 1600. De vistades sommartid i de såkallade  gävlebohamnarna. Där fiskade de och delade villigt med sig av sina kunskaper  till den inhemska fiskarbefolkningen som främst var bönder som fiskade till husbehov.

På1700-talet kom Gävelfiskarna seglandes i sin haxar - båtar av galeastyp. Familjemedlemmar, tjänstefolk och husdjur följde med.

En av haxarna som hade destinationen Skeppsmaln hette Hoppet och var byggd i Gävle. Dess siste skeppare hette Erik Wilhelm Högberg (född 1856). Hoppet gjorde sin sista seglats 1874. Den såldes sedan till Framnäs såg i Örnsköldsvik.

Den  andra haxens namn är okänt och den tredje haxen kan ha varit  Dockan.Gävlefiskarna betalade arrende, "strand- och bodlega" till bönderna. På sommaren fiskade Gävelfiskarna strömming, sik och lax och påhösten seglade de  hemåt med sin fångst. En haxe kunde rymma ungefär 600 tunnor saltströmming, surstömming och krampsill (soltorkad strömming). Om tillgången påädelfisk var  stor tog man ocksåmed rökt sik och insaltad lax. Den fisk som till slut kom till hemmahamnen Gävle räckte ibland till att levereras till Uppland, Dalarna  och Västmanland.

Kapellet

Gävlefiskarna byggde kapell påde platser de vistades sommartid, och Skeppsmalns kapell är ett sådant. Enligt skylten innanför dörren uppfördes kapellet mellan 1755 och 1799 och restaurerades 1951 av Emanuel  Högberg. Kapellet rymmer omkring 100 besökare.

Altartavlan som föreställer Kristus i Getsemane är från  1800-talet. Till vänster om altarkorset hänger en liten tavla i torrnålsteknik som föreställer haxen Anna som seglade påTrysunda. Under takåsen hänger  votivskeppet Hoppet, dock inte den högbergska haxen, utan en modell av en  tremastad fullriggare från Gävle.

Den äldsta tavlan är från 1700-talet och är målad påpapper uppklistrat påduk och föreställer Kristi korsfästelse.
 

Högbergsgården

Högbergsgården ligger vid kapellet i Skeppsmaln. Den fungerade som "sommarstuga" för en Gävlefiskarfamilj, nämligen Erik Wilhelm Högbergs  familj.

En av hans söner, Emanuel, även kallad Manne, blev initiativtagare till den sedan 1945 hållna kyrkhelgen i Skeppsmaln. Detta hände i samband med att den restaurerade stugan, bekostad av Manne, flyttades intill  kapellet och då invigdes. Denna helg kallades tidigare för Högbergshelgen.  Numera kallas den för Skeppsmalndagen och hålls den första helgen i  augusti.

Högbergsgården förvaltas nu av Grundsunda Hembygsdsförening och  är öppen för allmänheten.

Läs mer om familjen Högberg.